Pruritus: Aquagen pruritus
Våldsam klåda inom 30minuter efter kontakt med vatten oavsett temperatur. Man ser inga kliniska förändringar på huden, vilket utesluter urtikaria. Symtomen startar oftast på underextremiteterna och sprider sig till resten av kroppen förutom till huvud, händer, mucosa och fotsulor. Tillståndet är kroniskt och refraktärt.
Okänd orsak.
Polycytemia skall uteslutas.
Behandling
- Undvik utlösande orsak
- UVB eller UVA
- Capsaicin kräm
- Antihistaminer hjälper generellt ej
Persisterande och utbredd klåda oftast med uttalade excoriationer, ses hos ca 50% av alla i 70 års åldern. Symtomen är mest uttalade på natten.
Oftast är orsaken uttalad torrhet (xerosis). I en studie med 149 äldre män och kvinnor hade 39% pruritus beroende på hudtorrhet.
Kliniskt ses torrhet och fin fjällning i huden.
Vid mer uttalad klåda kan man se excoriationer, rivmärken, och ärr efter tidigare rivmärken i olika storlekar.
Dessa förändringar ses på områden på kroppen där man kan nå; ansikte, extensor sidan av armar och ben, länden, skinkorna samt skulderregionen.
Många olika läkemedelökar risken för läkemedelsutlöst klåda.
Behandling
- Minska användandet av uttorkande produkter, tvål, vatten.
- Mjukgörande
- Undvik att ha det för varmt, lokalt eller i rummet.
Pruritus ani, vulvae och på scrotum
Pruritus ani definieras som pruritus lokaliserad till genitalområden och omfattar anus, perineum, vulva och scrotum. Tillståndet ses hos 1-5% av befolkningen. Män har oftare besvär än kvinnor, relation 4:1
Klådan ofta värre på natten
Tillståndet kan vara primärt eller sekundärt.
Primär pruritus
Definieras som pruritus där man inte finner någon omedelbar anogenital orsak.
Orsakerna kan vara födointags betingade som tex överförbruk av kaffe, de kan bero på dålig personlig hygien och ha psykogena orsaker.
Sekundär pruritus
Definieras som pruritus med känd etiologi. Det kan bero på hemorrojder, anala fissurer och fistlar, psoriasis, lichen slcerosus et atrophicus, könssjukdomar, tidigare strålbehandling och maligna tillstån i området.
Vid pruritus vulvae är den vanligaste orsaken infektion, oftast förorsakad av candida albicans. Eksem är en annan mycket vanlig orsak, och detta kan vara orsaken även om man kliniskt finner väldigt lite objektiva fynd. Eksemet kan antingen vara förorsakat av exogena faktorer elelr visa sig som ett endogent betingat eksem, som uppstår utan yttre triggerfaktorer.
Exogena eksem kan vara förorsakat av en allergiskt betingad reaktion eller utlösas av ett irritativt stimuli. Ofta ser man allergiskt betingade eksem i samband med andra dermatologiska sjukdomar i vulva området och där eksemet är en följd av kontaktallergi mot lokalbehandlingspreparatet.
 |
Läs mer
|
|
De irritativa kontakteksemen beror på en ökad reaktivitet mot lokala irritativa ämnen. Dylika eksem är vanliga hos kvinnor som tidigare haft atopiskt eksem och beror på en känslig hudbarriär. De vanligaste irritativa ämnena är vatten, tvål, alkohol och tex propylen glykol, ämnen som alla kan uttorka huden.
Kliniken varierar från normal hud, hud med ett lätt erytem, fjällning, lichenifiering och tom sårbildning.
Stansbiopsi visar oftast kronisk dermatit och är därför ibland svårt att använda för en säker diagnos men är viktigt för att utesluta maligna tillstånd, tex Mb Paget.
Undersökningen skall omfatta en grundlig undersökning i området, odling, epikutantestning, gynekologisk undersökning, rektosigmoideoskopi vid svår behandlingsresistent pruritus.
Springmask skall övervägas hos barn.
|
Behandling
- Kyliga bad
- Noggrann hygien men:
- Undvik överdrivet bruk av tvål
- Undvik grundlig torkning
- Lokala steroider
- Tacrolimus
Klåda som initalt inte sammanfaller med några hudsymtom.
Diagnosen är oftast en uteslutningsdiagnos på så sätt att dermatologisk sjukdom och eventuell systemisk sjukdom skall uteslutas. Associerad med psykisk sjukdom såsom, ångest, depression och psykos.
Ses oftast hos äldre
Vid längre tids sjukdom ses talrika excoriationer, oftast på extensor sidan av underarmar, ansikte och skuldror (excoriationes neuroticae)
Behandling
- Antidepressiva
- Anxiolytica
Persisterande eller periodisk klåda kan ses postmenopausalt.
Klådan medför oftast gnuggning istället för rivning
Värst om natten.
Genital pruritus kan tex ses i samband med en Candida infektion på bas av samtidig östrogen brist.
Behandling
- Substitutions behandling är oftast tillräckligt.
Tillståndet är förhållandevis vanligt och innebär en lokal intensiv klåda över mediala kanten av scapula. Dessutom kan individen uppleva smärta, hyper och parestesi.
Karakterstiskt ses välavgränsade hyperpigmenterade utslag i området. Dessa förändringar beror troligtvis på gnidande och rivande i det kliande området.
Okänd etiologi
Behandling
- Capsaicin kräm
- Lokala sterodier
- Lidokain gel
Kronisk, intermittent klåda lokaliserad till området runt armbågen men sträcker sig både distalt och proximalt.
Solexponering förvärrar tillståndet och personer som lever i tempererade områden får en försämring på sensommaren men upplever en förbättring eftersom hösten går över i vinter.
Etiologin okänd men en kumulativ solexponering och nervpåverkan har misstänkts.
Behandling
- Solskydd
- Capcaisicn kräm
- Gabapentin
Scabies
Intensivt kliande, papulöst, sönderrivet utslag ofta hos yngre. Smittar via sexuell kontakt men ibland ses epidemier även på institutioner.
Symmetriskt lokaliserade papulösa, eksemlinande förändringar med excoriationer på bålen samt karakteristiska papler på penis och scrotum hos män. De patognomona tecknen är 1-2 cm långa scabiesgångarna som ses vid handleder, i fingerinterstitier, vid armbågar, på penis och på bröstvårtorna hos kvinnor.
Hos barn ses gångarna i fotsulor och längs fotranden.
Patienten klagar över intensiv klåda speciellt nattetid på kropp och extremiteter.
Hos gamla och immunosupprimerade kan man se mycket mer utbredda och närmast eksematösa utslag där man återfinner mängder av djur men egentligen inga gångar. I denna patientgrupp kan klådan paradoxalt nog vara mindre besvärande.
Diagnosen kan vara svår och man skall isolera djuret och visualisera detta i mikroskop. Man finner det i gången med en knappnål som man försiktigt skrapar med tangentiellt över den blinda änden av gången. Scabiesdjuret hänger sig kvar vid nålen och man kan sedan titta i mikroskopet.
Behandling
Se akut dermatologi, scabies
Märk att klådan är en immunologisk reaktion som kan vara i veckor eller månader. Om hela familjen undersökts och eventuellt vid behov behandlats och man inte finner någon reinfestation kan recidiverande klåda behandlas med lokal steroid.
Pediculosis capitis (huvudlöss)
Plötsligt insättande klåda i hårbotten.
Vanligast bland barn i förskole och småskoleåldern. Löss är vanligare hos flickor än pojkar, antagligen för att de har längre hår och oftare delar borstar, hårspännen och liknande. Vid första infestationen kan det ta 2-6 veckor innan klådan sätter in pga det tar tid innan ett immunologiskt svar på spott och exkrement från lusen byggs upp. Vid senare infestationer komer klådan redan efter 1-2 dygn.
I håret ses löss som är 1-3mm långa och gråaktiga, mest ses i nackhåret. Äggen är klistrade till håren helt nere i hårbotten.
Behandling
Se akut dermatologi, löss och hårbottensjukdomar.
Inflammatoriska hudsjukdomar
Atopisk dermatit
Klåda vid atopisk dermatit är så viktig del av kliniken vid denna sjukdom att diagnosen egentligen inte kan ställas om man inte har klåda.
Klådan förvärras av rivning och kan medföra en ond cirkel med ytterligare klåda som följd.
En lång rad faktorer förvärrar klådan, som är värst på natten. Tex kontakt med ull, svett, kryddad mat, alkohol och stress.
Orsaken till klådan är okänd.
Behandling
- Mjukgörande kräm
- Lokala steroider
- Sedativa antihistaminer
- Tacrolimus, pimecrolimus
- UVB
- PUVA
Psoriasis
Psoriasis är vanligtvis inte karakteriserat som en kliande sjukdom, men studier har visat, att ca 84% av patienterna lider av generaliserad klåda. Klådan förvärras på kvällen och natten. Förvärrande faktorer är värme, torr hud, svett och stress.
Klådan behandlas genom att man behandlar grund sjukdomen-psoriasis
Urtikaria
Sjukdom som kommer mer eller mindre i 'attacker' och som domineras av kliande, flyktiga, kvaddlar med dermalt ödem.
Ses hos vuxna och barn i alla åldrar, Förhållandet kvinnor: män är 2:1 för kronisk urtikaria.
De enskilda förändringarna är kliande, ljust röda eller bleka kvaddlar i den ytliga delen av dermis. Efflorescenserna är från få mm till handflate stora med en central avblekning.
Man kan se enkla eller multipla efflorescenser.
Ett kriterium är att förändringarna försvinner inom 24 timmar utan att efterlämna ett spår.
Man ser nästan aldrig rivmärken.
I 50% av fallen är urtikaria idiopatisk.
Behandling
- H1-antihistaminika
- Systemisk steroid och eller annan immunosuppressiv behandling kan användas i terapiresistenta fall vid kronisk urtikaria
Klinisk karakteristisk kronisk hudsjukdom med intensiva kliande knutor. Sjukdomen drabbar huvudsakligen medelålders personer och övervägande kvinnor.
De karakteristiska förändringarna varierar i storlek från få mm stora papler till riktiga knutor, 1-3cm i diameter. Ytan på de enskilda lesionerna kan vara hyperkeratotisk, fissurerad eller sårig. Ofta ses pigment förändringar. Förändringarna sitter ofta distalt på extremiteterna mest uttalat på extensorsidorna. Hela kroppen kan ha förändringar. Man ser ofta excoriationer efter intensiv klåda. Förändringarna kan efterlämna ärr.
Okänd etiologi
Diagnos ställes på kliniken.
Behandling
Ofta svårbehandlat tillstånd
- Mjukgörande
- Potent lokal steroid eventuellt under ocklusion
- Intralesionella steroider
- Capsaicin
- UVB
- Thalidomid
Rent generellt kan varje läkemedel medföra ett kliande utslag. Oftast är det kliande utslaget morbilliformt eller urtikariellt. Men klådan kan också vara en dominerande bild som en mer okarakteristisk generaliserad klåda.
Mekanismen bakom klådan kan vara kolestas, hepatotoxicitet, uttrokning av huden, fototoxicitet eller neurogen.
- Kolestas (Klorpromazin, östrogener, captopril, sulfonamider)
- Hepatotoxicitet (Paracetamol, isoniazid, phenytoin, sulfonamider)
- Xerosis (Betablockerare, retinoider, tamoxifen)
- Fototoxicitet (8-metoxypsoralen, amiodaron)
- Neurologisk (Tramadol, kodein, morfinpreparat)
- Idiopatisk (Klorokin, NSAID; litium, guld salter)
Behandling
Det är naturligtvis viktigt att försöka finna och behandla grundorsaken och eventuellt om möjligt avsluta läkemedelsanvändandet.
Men samtidigt har patienterna en önskan om att få hjälp med klådan.
Pruritus är ofta temperatur betingat. Således kan man rekommendera att patienten skall använda tunna lätta kläder, hålla sovrummet kallt, använda svala sängkläder och se till att ha de svalt på arbetet och hemma. Ibland kan en kall dusch innan sänggående avhjälpa problemet tillfälligt så att man kan soman.
Hos äldre människor är det viktigt att undvika uttorkning av huden genom användning av fet mjukgörare och liknande.
Antihistaminer och lokala steroider bör inte användas utan tecken på inflammatoriska förändringar i huden. Det finns inget specifikt klådstillande läkemedel.
|
Nyhetsbrev
