Pigmentnevi och Maligna Melanom: DermatoskopiDermatoskopi utföres med ett dermatoskop eller sk epiluminiscens mikroskop. Vid dermatoskopi appliceras en droppe immersionsolja eller sprit på huden och dermatoskopet pressas an mot huden. För att uppnå bäst kontrast mellan pigmentförändringar och hudens bakgrundsfärg bör man pressa ganska hårt, så att det fält man tittar på blir 'blodtomt'. Till dermatoskopet kan kopplas apparatur som möjliggör digital fotografering av lesionerna.
Tolkningen av vad man ser är ganska komplicerad, och man bör vara förtrogen med en eller flera läroböcker eller atlas för att kunna öka sin diagnostiska säkerhet.
Det har visat sig i flera undersökningar att oerfarna 'dermatoskopister' lättare missar melanom än vid den kliniska undersökningen medan i händerna på en erfaren dermatoskopist ökar förmågan att skilja maligna förändringar från benigna.
Det finns flera algoritmer som föreslagits för att systematisera dermatoskopin. En av de som är bäst lämpade för nybörjare är den som rekommenderas av Stolz, den sk dermatoskopiska ABCD-regeln (d-ABCD).
Vid denna användes två steg:
1. Tree classifier
- Man frågar sig själv: Finns det ett pigmentnätverk? Eller ett typiskt globulärt mönster? Om så är fallet går man till punkt 2. Är förändringen homogent gråblå? Dvs den bild man ser vid ett blått nevus. Man letar efter pseudofolliklar och horncystor-lesionen kan då klassificeras som en seborroisk keratos. Finns det
röd-svarta lakuner, dvs kan förändringen vara ett trombotiserat angiom eller angiokeratom. Om inte heller detta finns bör man leta efter telangiectatiska kärl, ovoida nästen eller 'hail-shots' samt evt ulcerationer dvs den bild som ses vid basalcellscancer. Om inget av ovanstående finns bör lesionen betraktas som ett potentiellt malignt melanom och man går vidare till punkt 2.
2. d-ABCD
- Man startar med att värdera huruvida fynden i förändringen är symmetriska eller assymmetriska.
Om fynden i förändringen är symmetrisk i 2 mot varandra vinkleräta axlar tolkas förändringen som symmetrisk. Man ger då fyndet siffran 0. Är den assymmetrisk i en axel får den siffran 1,3 och i bägge axlarna 2,6.
- Nu utvärderas förändringens kant-border. Man studerar om pigmentnätet uttunnas väl mot den omgivande huden eller om det har ett abrupt och skarp kant. Man delar lesionens kant i 8 delar där varje del får siffran 0 eller 1 beroende på fynd.
- I nästa steg utvärderas färgen. För varje färg som förekommer i 10% eller mer får förändringen siffran 0.5.
- D står för dermatoskopisk differential diagnostik. Varje förändring räknar med 0.5 i den totala slutsumman.
Strukturerna är; nätverk, homogena områden, streaming dvs tjockare 'utlöpare' från kanterna, dots-svarta punkter med en diameter som är mindre än 0.1mm samt globulii, förändringar som är bruna cirkulära och >0.1mm i diameter.
Siffrorna adderas och resulterar i en summa som kallas total dermatoscpic score, förkortad TDS. Om denna är >4.75 förligger ett möjligt MM om siffran är >5.45 rör förändringen sig troligen om ett MM.
|
Nyhetsbrev
