Malignt melanom: Fysiska förhållandenDet finns många fysiska symtom och biverkningar i samband med cancer och behandlingen av cancer.
Som malignt melanom-patient har du normalt inte märkt sjukdomen förrän den konstateras. Och biverkningar av operationer, strålbehandling och kemoterapi kan därför vara de första besvär du märker.
Några biverkningar vid cancerbehandling är:
 |
Trötthet
|
|
Den trötthet som många cancerpatienter upplever är annorlunda än den friska personer upplever dagen efter en sömnlös natt. Det är en trötthet som inte försvinner, oavsett hur mycket patienten sover och slappnar av. Och den kan få även de minsta uppgifter att verka oöverkommliga.
Tröttheten kan ha många olika orsaker och är ofta en kombination av flera orsaker. T.ex. följder av operationer, strålbehandling eller kemoterapi. Blodbrist eller infektioner. Biverkningar av läkemedel du tar för att bekämpa andra symtom (t.ex. smärta eller depression). Allmän fysisk svaghet som en följd av inaktivitet och minskad aptit. Psykisk trötthet.
|
|
HÃ¥ravfall
|
|
En del cancerpatienter tappar håret som biverkning av särskilt kemoterapi. Det är dock inte alla former av kemoterapi som påverkar hårsäckarna. Håravfall som en följd av kemoterapibehandling drabbar allt hår på kroppen - alltså även könshåret, ögonbrynen och i bland även ögonfransarna. Några patienter tappar allt hår, medan andra bara upplever att håret blir tunnare.
Håravfallet börjar oftast ett par veckar efter att behandlingen har påbörjats. Några tappar håret efter hand, medan andra kan tappa håret under loppet av några få dagar. Som regel växer håret ut igen under den sista delen av behandlingsperioden eller upp till ett par månader efter att behandlingen är avslutad.
Patienter, som får strålbehandling, tappar håret på den del av kroppen som bestrålas. Om du får strålning i armhålan, tappar du således håret under armen. Om du får strålning på huvudet, tappar du håret på det bestrålade området.
Normalt växer håret ut igen ett par månader efter att behandlingen är avslutad. Om strålningen har varit mycket kraftig, kan det dock finnas områden på kroppen där håret inte kommer tillbaka.
|
|
Illamående, kräkningar och minskad aptit
|
|
Illamående och kräkningar är några av de mest irriterande symtom och biverkningar vid cancer och cancerbehandling. Illamående kan bl.a. bero på själva cancern, strålbehandling, kemoterapi eller biverkningar av andra läkemedel.
Om illamåendet beror på förstoppning, trötthet eller en infektion, ska symtomen behandlas, innan illamåendet kan lindras.
Ångest och stress kan också ha betydelse för om du får problem med illamåenede.
Illamående beror ofta på att cancerpatienter saknar aptit. Cancerpatienter har därför ofta problem med att äta tillräckligt för att hålla vikten och få den energi och de näringsämnen som kroppen behöver för att bekämpa sjukdomen.
Om du saknar aptit är det viktigt att du äter många, små måltider och gärna mat som har ett extra stort innehåll av energi och näringsämnen.
|
|
Halsbränna och muntorrhet
|
Muntorrhet är ett mycket vanligt problem hos cancerpatienter. Det uppstår när spottkörtlarnas funktion är nedsatt och/eller munslemhinnan är påverkad som en följd av t.ex. behandling med kemoterapi, strålbehandling som påverkar spottkörtlarna, syrgasbehandling eller vätskebrist.
Torrhet i munnen kan vara mycket irriterande. Den kan göra det svårt att tala, tugga och svälja, och kan ge smakförändringar.
Ångest och nervositet kan förvärra muntorrheten.
Behandling med kemoterapi kan ge en del cancerpatienter problem med halsbränna, sura uppstötningar och sveda i magen. Obehagen beror som regel på ökad syraproduktion i magsäcken.
|
|
SÃ¥r, svamp och inflammation i munnen
|
|
Sår, svamp och/eller inflammation i munslemhinnan är ett mycket vanligt problem hos cancerpatienter. Det kan göra ont och göra det svårt att äta och dricka.
Sår, svamp och inflammation i munnen kan uppkomma som en biverkning av behandling med kemoterapi eller strålbehandling av huvud-hals-området, eller för att kroppen generellt är försvagad.
|
|
Lymfödem
|
|
Ett lymfödem är svullnad av en kroppsdel (oftast en arm eller ett ben) som uppstår på grund av att kroppens lymfsystem inte transporterar och rensar lymfvätskan tillräckligt bra.
Den typ av lymfödem som kan uppkomma som en följd av en cancersjukdom och behandlingen av densamma kallas sekundärt lymfödem. Sekundära lymfödem beror på att lymfsystemet är skadat, antingen av själva cancern eller av en operation, där en eller flera lymfkörtlar har tagits bort. Det är dock långt ifrån alla cancerpatienter som får ett lymfödem.
Ibland bildas ödem strax efter operation och strålbehandling. Men i de flesta fall utvecklas det långsamt. Det kan gå ända upp till 30 år efter sjukdomen och behandlingen innan ödemet visar sig.
Ett lymfödem är inte farligt i själv, men det kan vara mycket obehagligt om det inte behandlas. Behandlingen omfattar en särskild form av massage, kompression, hudvård och dagliga övningar.
|
|
|
|
|
|
Nyhetsbrev
