Nyhetsbrev
PatientLĂ€kare

Teman: Fytofotodermatit

  Avsnittet om "Fytofotodermatit" är skrivet av Karen Carlsen.
 
Karen Marie Carlsen är Cand. med. från Köpenhamns Universitet. Under åren 1991-99 var hon anställd som forskare med etablering av metoder för diagnostisering av Parvovirus B19 i Danmark och med PhD-försvar. Flera anställningar inom intern medicin, nu på Frederiksberg sjukhus med särskilt intresse för derma-reumatologi, virala aspekter samt differentialdiagnoser.
 

 
Detta ämne är högaktuellt från maj till september, då björnloka, vildpalsternacka och flera andra växter kan orsaka fytofotodermatit med utslag i form av blåsor.
 
Utslaget kan felaktigt diagnostiseras som herpesinfektion, så att det behandlas utifrån den kliniska diagnosen och Aciclovir ordineras. När blåsorna försvinner kan läkaren föranledas att tro att behandlingen har hjälpt. Det är därför viktigt med en noggrann anamnes för att ta reda på om patienten kan ha varit i kontakt med växter som innehåller psoralen.

    Vad är fytofotodermatit?
Fytofotodermatit är en icke-immunologisk reaktion, som kan drabba alla hudtyper efter kontakt med växter som innehåller psoralen och efterföljande solbestrålning på huden.
 
Fig. 1
 
Vildpalsternacka är en av de växter som innehåller psoralen och som inbjuder till att bli plockad.
 
Fig. 2
Björnloka är också en välkänd växt som orsakar fytofotodermatit.
 
Särskilt de fotoaktiva furokumarinerna: 5-metoxipsoralen (bergapten) och 8-metoxipsoralen leder till irreversibla skador på de epidermala cellerna p.g.a. UVA-inducerande kovalenta bindningar med nukleärt DNA.
 
Reaktionerna varierar från utslag med ödem och blåsor med eller utan hudlesioner, som kan vara inkörsport för bakterier och leda till erysipelas. Dessutom ses hyperpigmenteringar, som kan hålla i sig i månader.
 
  Växter med psoralen
Mer än 1 500 arter som innehåller psoralen har beskrivits. De viktigaste grupperna framgår av tabell I.
 
  Tabell I
Välkända växter som innehåller furokumarin, 5-metoxipsoralen, och   som kan orsaka fytofotodermatit vid efterföljande exponering för solljus på 330-335 nm.
Umbellifarae
Rutacea
Moracea
Parsley
Rue
Fig
Parsnip
Bergamot
 
Celery
Dictamnus Albus
 
Cow parsley
 
 
Cow parsnip
 
 
Wild carrot
 
 
Giant hogweed
 
 
 
  Solens ultravioletta ljus
Säsongen för fototoxisk växtdermatit är maj till september, då solens strålar är som starkast.
 
Solens ultravioletta ljus indelas i 4 områden efter våglängd:
    •  
    UVB (290-320nm)
    •  
    UVA1 (340-400nm)
    •  
    UVA2 (320-340nm)
    •  
    UVC (270-290nm).
Fototoxiska reaktioner har aktionsspektrum från 315-375 nm med maximal sensitivitet på 330-335 nm.
Fönsterglas absorberar UV-ljus med våglängd < 320 nm och skyddar därför inte.