Teman: Rosacea
Temat om 'rosacea' har skrivits av Michael Heidenheim
Michael Heidenheim är överläkare och specialist inom dermato-venereologi vid Roskilde sjukhus, region Sjælland. Hans intresseområden finns inom förmedling av medicinsk-dermatologiska kunskaper, praktiska/kliniska procedurer och teledermatologi.
Rosacea är en vanligt förekommande talgkörtelsjukdom som kännetecknas av
- ansiktsrodnad (flush)
- telangiektasier (vidgade blodkärl)
- förgrovning av hudreliefen åtföljt av ödem
- papulo-pustulösa eruptioner (inflammatorisk akne utan komedoner)
Bland sekundära karakteristika finns brännande, svidande symtom, ödem, plack och torra hudförändringar, ögonsymtom (okulär rosacea) samt rinofyma.
Definition
Man definierar rosacea som 'centrofacialt lokaliserat, persisterande erytem som varat mer än 3 månader'.
Understödjande kriterier innefattar flush, papler, pustler och telangiektasier lokaliserat till ansiktets konvexa regioner.
Rosacea tillhör gruppen adnexsjukdomar i huden i likhet med akne.
Diagnos
- Diagnosen rosacea ställs kliniskt.
- Hudbiopsi kan vare indicerat för att utesluta differentialdiagnoser, t.ex. akne, perioral dermatit och lupus erythematosus.
Etiologi
Etiologin är okänd - men kliniska och behandlingsmässiga erfarenheter pekar i riktning mot underliggande infektioner där rosacea framträder som ett reaktivt fenomen.
Vaskulära faktorer, klimatfaktorer, degeneration av matrix, kemiska agens och födoämnesagens, pilosebaceösa abnormaliteter samt mikrobiella organismer misstänkts alla vara utlösande orsaker.
 |
Läs om patofysiologi
|
Man antar att ett ökat blodflöde i ytliga kärl (med ökad förekomst av blodkärl i ansiktet) bär ansvaret för rodnaden och tendensen till flush. Vasodilatation som respons på ökad temperatur är uttalad och förstärkt hos rosaceapatienter.
Dermal degeneration av matrix
Rosacea innefattar skador på endotelceller och dermala bindvävsstrukturer, vilket medför nedsatt stöd för kärlstrukturer med påföljande exudation. Dette leder till ackumulering av inflammatoriska mediatorer och metaboliska proteiner med lokalt ödem som följd.
Perivaskulär versus perifollikulär inflammation
Förekomsten av perivaskulära och/eller perifollikulära inflammatoriska infiltrat medverkar till den gradvisa utvecklingen av rosacea.
|
|