Atopiskt eksem: Introduktion
 "Atopisk eksem" är skriven av Elisabeth Ammitzböll Holm.
Elisabeth Ammitzbøll Holm, Ph.d, cand.med. MD, blev med kand vid Köpenhamns universitet 1994. Hon är anställd som ST-läkare inom dermatologi på Bispebjerg Hospital och Gentofte Amts Sjukhus.
|
|
Atopiskt eksem (AE) är den vanligaste inflammatoriska hudsjukdomen hos spädbarn och mindre barn.
Hos atopikern, som karakteriseras av att ha en tendens till eksem, astma och hösnuva, är det ofta eksemet som ses först. Den atopiska sjukdomen kan innebära problem både för patienten, omgivningen och för behandlande läkare. När man uppmätt livskvalitén hos patienter med AE, med standardiserade livskvalité formulär, finner man att dessa patienter har sämre livskvalité än patienter med insulin krävande diabetes mellitus och är lika påverkade i sin livskvalité som cancer patienter.
Epidemiologi
Prevalensen av atopiskt eksem i Skandinavien, hos barn i åldern 0-7 år, har stigit från ca 3% på 1960 talet till ca 15-20% idag. Denna ökning tycks nu ha nått en platå. En parallell ökning ses hos barn med astma, vilket skulle kunna indicera att det finns gemensamma triggerfaktorer. Hos vuxna är prevalensen fortfarande oklar. En tysk studie fann en punkt prevalens hos vuxna på 3,4% och en livstids prevalens hos vuxna på mellan 7,9% (Ryssland) och 17,7% (Finland).
Atopiskt eksem förekommer oftare hos människor som bor i städer än på landsbygden, i mindre familjer och socialt välsituerade. Dessa observationer har fått "hygien-teorin" att blomma igen. Denna teori förklarar nämligen att exponering för allergen, bristande exposition för infektiösa agens eller andra antigen triggande faktorer (primärt de som inducerar ett Th-1 svar) tidigt i livet möjligen spelar en roll för utvecklingen av atopiskt eksem.
|
