Hudvård: Ordbok
Den danska Miljöstyrelsen har tagit fram en ordbok med förklaringar pÄ nÄgra av de ord och begrepp som anvÀnds i samband med deklaration av hudvÄrdsprodukter:
 |
Allergiframkallande Àmnen
|
|
Ămnen som fĂ„r kroppens immunförsvar att överreagera och dĂ€rmed ge upphov till symtom som t.ex. rodnad, klĂ„da, svullnad och blĂ„sbildning. Ett allergiframkallande Ă€mne kallas för ett allergen.
Exempel pÄ allergener Àr: pollen, exkrement frÄn husdammskvalster, djurhÄr, metaller (nickel, krom etc.) eller bestÀmda kemikalier, t.ex. fÀrgÀmnen, smakÀmnen, parfymÀmnen och organiska lösningsmedel.
NÀr kroppen utsÀtts för ett allergen pÄverkas immunförsvaret och det bildas IgE-antikroppar (immunoglobulin E-antikroppar). Denna process kallas sensibilisering, och upprepad kontakt med allergenet kan betyda utveckling av allergiska symtom.
|
 |
Antioxidanter
|
|
Förhindrar hÀrskning, dvs. att produkterna blir dÄliga.
Exempel pÄ antioxidanter Àr: BHA, diammonium EDTA, hydroxylamin HCL, hydroxylamin sulfate, thiodiglycolamid.
|
 |
Antiperspiranter
|
|
Ămnen som minskar svettproduktionen.
Exempel pÄ antiperspiranter Àr: aluminum chloride, aluminum zirconium octachlorohydrate, cobalt acetylmethionate, potassium alum.
|
 |
Emulgatorer
|
|
AnvÀnds för att bÀttre kunna blanda fettÀmnen och vatten.
Exempel pÄ emulgatorer Àr: aluminium lanolate, arachidic acid, ceteareth-10, ceteth-16 och sorbeth-30.
|
 |
FÀrgÀmmen
|
|
TillsÀtts i produkter för att ge dem en bestÀmd fÀrg. Det finns organiska och oorganiska fÀrgÀmnen.
Exempel pÄ fÀrgÀmnen Àr: acid red 195, CI 10006, lactoflavin. (CI - stÄr för color index, och Àr en beteckning pÄ fÀrgÀmnen i linje med de mer kÀnda E-numren pÄ livsmedel).
|
 |
Filmbildare
|
|
En rad Àmnen som tillsÀtts i kosmetiska produkter med syfte att bilda en tunn film pÄ hudytan.
Exempel pÄ filmbildare Àr: dibutyl lauroyl glutamide, glyceryl rosinate, lauryl acrylate/VA copolymer, nitrocellulose och PEG-8/SMDI copolymer.
|
 |
Fuktighetsgivare
|
|
Binder fuktigheten i bÄde krÀmen och huden.
Exempel pÄ dessa Àr: butyloctanol, diglycerin, glycereth-20, hydroxyethyl sorbitol, PEG-20 stearat och propylene glycol.
|
 |
Hormonrubbande Àmnen
|
|
Hormonrubbande Àmnen kan pÄverka mÀnniskor och djurs hormonsystem och skada oss, vÄra barn, djuren och deras avkommor.
Djurförsök har visat att dessa Àmnen pÄverkar hormonbalansen, t.ex. genom att djuren fÄr missbildade könsorgan. Det Àr Ànnu ovisst om anvÀndningen av mycket smÄ mÀngder hormonrubbande Àmen i t.ex. kosmetika kan skada mÀnniskor.
MÀnniskor tar oftast upp Àmnena genom maten, men ocksÄ i smÄ mÀngder genom huden, tex. frÄn tvÄl, krÀmer och parfym.
Förutom industriellt framstÀllda kemiska Àmnen, som misstÀnks kunna rubba hormonbalansen, utsöndrar mÀnniskor och djur ocksÄ naturliga hormoner med urinen. Dessa rinner slutligen ut i spillvattnet, t.ex. i vattendrag, dÀr de kan pÄverkar djur som lever dÀr. Detsamma gÀller syntetiska hormoner, som utsöndras av kvinnor som tar p-piller eller andra hormonpreparat.
Foster (och dÀrmed gravida) och barn Àr sÀrskilt utsatta för hormonrubbande Àmnen, eftersom de sjÀlv bara producerar könshormoner i mycket smÄ mÀngder. PÄ speciella tidpunkter i fostrets utveckling, nÀr bestÀmda organ bildas, Àr det med all sannolikhet mycket sÄrbara för pÄverkan pÄ hormonsystemet. Det Àr dÀrför en bra idé att sÄ lÄngt det Àr möjligt undvika hormonrubbande Àmnen om du Àr gravid.
|
 |
Konserveringsmedel
|
|
TillsĂ€tts för att förlĂ€nga hĂ„llbarheten av en produkt samt för att förhindra vĂ€xt av t.ex. bakterier och svampar. Ămnena verkar genom att antingen döda eller hĂ€mma tillvĂ€xten av de mikroorganismer som finns i produkten. Konserveringsmedel anvĂ€nds i mĂ„nga olika kosmetiska produkter. Konserveringsmedel Ă€r generellt giftiga för mikroorganismer.
Exempel pÄ konserveringsmedel Àr: isothiazolinon (kathon), parabener, formaldehyd.
|
 |
Kosmetikadirektivet
|
|
I EU Àr kosmetiska produkter reglerade i Kosmetikadirektivet. Den innebÀr att de regler som Àr angivna i EU:s direktiv om kosmetiska produkter ska efterföljas, jÀmför Europeiska rÄdets direktiv 76/768/EEG om det inbördes nÀrmandet av medlemsstaternas lagstiftning om kosmetiska produkter.#/foldud#
#foldud# Lösningsmedel#AnvÀnds för att lösa upp innehÄllsÀmnen i produkten.
Exempel pÄ lösningsmedel Àr: aqua, methylacetat, phenylpropanol, propylacetate sorbeth-20 och triethylenglycol.
|
 |
MiljömÀrkning
|
Det finns tvÄ officiella miljömÀrkningar. EU-blomman och den nordiska Svanen. Produkter mÀrkta med en av de tvÄ miljömÀrkningarna Àr bland de minst miljöbelastande pÄ marknaden, men tar ocksÄ hÀnsyn till din hÀlsa.#/foldud#
#foldud# Mjukgörande#TillsÀtts i en kosmetisk produkt för att ge den en smidig i konsistens.
Exempel pÄ mjukgörande Àr: acetyleret castor oil, butyl oleate, trioleyl phosphate, tristearyl citrate och vitis vinifera.
|
 |
Parfym/parfymÀmnen
|
|
En parfym görs av en blandning av olika unika parfym-/doftÀmnen, som tillsammans ger en specifik doft, t.ex. jordgubbar, ros, citron eller blomsterdoft. Parfymen kan bestÄ av naturligt förekommande eller syntetiskt framstÀllda Àmnen. Dessa Àr som regel inte angivna med namn pÄ den kosmetiska produkten. Det enda som anges Àr om produkten innehÄller parfym eller inte.
AnvÀndning av 26 allergiframkallande parfymÀmnen ska dock anges pÄ produkten.
DoftÀmnen Àr normalt föreningar av terpen, toluen, benzen, cresol eller phenol.
|
 |
pH-regulatorer
|
|
Ămnen som tillsĂ€tts i en kosmetisk produkt för att exempelvis se till att en hudprodukt har samma pH (surhet) som huden.
Exempel pÄ pH-regulatorer Àr: acetic acid, calcium hydroxide, diethylamin, ethanolamin, tartaric acid.
|
 |
Slip- och blekmedel
|
|
Ăr Ă€mnen som anvĂ€nds vid tandvĂ„rd.
Exempel pÄ slip- och blekmedel Àr: ammonium persulfate, calcium pyrophosphate, hydroquinone, magnesium sodium fluorosilicate, strontium dioxide.
|
 |
UV-filter
|
|
UV-filter Àr Àmnen som har till uppgift att skydda huden genom att filtrera vissa av solens ultravioletta strÄlar.
Exempel pÄ UV-filter Àr: benzophenone-3, Octocrylene, Octyl dimethyl PABA, PABA, PEG-25 PABA.
|
 |
VĂ€xtextrakt
|
|
Den hÀr typen av Àmnen kan ha mÄnga olika funktioner i kosmetika. En del har en stimulerande effekt pÄ huden, andra en desinficerande effekt, och enstaka innehÄller vitaminer.
Exempel pÄ vÀxtextrakt Àr: citrus limonum, eucalyptus globolus, hamamelis virginiana, jasminum officinale, vitis vinifera.
|
 |
Viskositetsstabiliseringsmedel
|
|
Gör produkten mer tjockflytande och pÄ det sÀttet den mer stabil.
Exempel pÄ viskositetsstabiliseringsmedel Àr: agar, amylopectin, buthyl methacrylate, calcium acetat og dibutylene tetrafurfural.
|
 |
Vitaminer
|
|
AnvÀnds oftast som antioxidanter.
Exempel pÄ vitaminer Àr: ascorbic acid, cyanocobalami, tocopherol och thiamin HCL.
|
KĂ€lla: Ordboken till MiljĂžstyrelsens kosmetikguide.
|
|
|
 |
|