Andra sårtyper är speciella sår som kan vålla både diagnostiska och terapeutiska svårigheter.
Orsak
Såren har olika etiologier, men ofta är systemsjukdom förknippat med en stor del av sårtyperna (t.ex. autoimmun eller metabolisk sjukdom).
Klicka på länkarna nedan och läs om de olika typerna av sår:
Vaskulit kan delas in efter storleken på de afficierade kärlen, närmare bestämt stora kärl, medelstora kärl och små kärl, samt efter den så kallade ACR-klassificeringen
- Polyarteritis nodosa
- Churg-Strauss syndrom
- Wegeners granulomatos
- Hypersensitivitetsvaskulit
- Henoch-Schönleins purpura
- Arteritis temporalis
- Takayasus arterit
Vaskulit karakteriseras histologiskt av segmentell inflammation, endotelsvulst, fibrinoid nekros av kärlväggen och ett cellulärt infiltrat som består av neutrofila leukocyter som inehåller fragment av nukleoli (leukocytoklasi).
Diagnostik
Diagnosen ställs genom:
- Histologisk undersökning av det afficierade hudområdet
- Grundlig klinisk och biokemisk undersökning med inriktning mot att karakterisera vaskuliten samt att påvisa en eventuellt åtföljande sjukdom.
Klinik
- Hudförändringarna karakteriseras av papulösa förändringar som inte minskar vid tryck (palpabel purpura).
- Andra element presenterar sig som makulopapulösa utslag, urtikaria, livedo reticularis, vesikler och nekrotiska sår.
- De kliniska förändringarna framträder oftast på de nedre extremiteterna och andra dekliva områden (fig. 2).
- Vaskulit åtföljs ofta av smärtor och ödem av de afficierade områdena.
Figur 2. Vaskulit (ofte multipla sår) (Foto: K. Fogh)
Pyoderma gangraenosum
Pyoderma gangraenosum är en sällsynt men allvarlig form av nekrotiserande ulceration i huden, vilket kliniskt visar sig som vaskulitliknande förändringar.
Orsak
50-70 % av patienterna har en bakomliggande sjukdom som inflammatorisk tarmsjukdom, hematologisk sjukdom eller reumatoid artrit. Hos 20-30 % av patienterna förekommer patergireaktioner varvid trauma mot huden kan framkalla eller förvärra pyoderma gangraenosum.
Diagnostik
- Diagnosen ställs på typisk klinisk presentation
- Eventuellt med påvisande av åtföljande grundsjukdom
- Diagnosen kan understödjas av den histologiska undersökningen som visar neutrofil inflammation med markant vävnadsnekros. Man bör vara uppmärksam på att de histologiska förändringarna är ospecifika och kan användas för att utesluta andra orsaker till sårbildningen.
Klinik
Pyoderma gangraenosum förkeommer i 4 kliniska former: Ulcererande, bullös, pustulös och ytligt granulomatös.
- Pyoderma gangraenosum visar sig som svårt inflammerade, secernerande sår som står på en normal hudbakgrund och debuterar som en pustel på inflammerad hud.
- Oftast är pyoderma gangraenosum lokaliserat till skenbenet (fig. 3), men kan även förekomma på slemhinnor och peristomala hudområden hos stomiopererade patienter.
Figur 3. Pyoderma gangraenosum (Foto: E. Kandborg)
Necrobiosis lipoidica
Necrobiosis lipoidica är ett kroniskt, granulomatöst tillstånd. Det finns en koppling till diabetes, men med varierande associeringsgrad mellan 14-65 %. Patienterna är i genomsnitt 30-40 år och kvoten kvinnor:män är 3:1.
Klinik
- Necrobiosis lipoidica förekommer oftast på skenben som en gulbrun, atrofisk lesion med teleangiektasier och erytematös, lätt eleverad, aktiv randzon.
- Ulceration förekommer i ca 1/3 av lesionerna, oftast som följd av mindre trauman.
- Basalcellskarcinom kan ses i enstaka fall av necrobiosis lipoidica.
Histologiskt ses granulomatös inflammation och ett lymfocytärt infiltrat åtföljt av nekrobios med fokal förlust av elastisk vävnad. Diagnosen ställs på grundval av den kliniska presentationen och de histologiska förändringarna.
Trycksår/decubitus
Trycksår förekommer hos patienter med långvarigt tryck mot huden, särskilt på ställen med utskjutande ben. Även faktorer som dålig näring, nedsatt blodförsörjning och immobilisering disponerar för trycksår. Patienter med pareser är särskilt utsatta.
- Trycksår är ofta täckta av nekrotisk vävnad och risken för infektion är hög.
- Trycksår ska i möjligaste mån förebyggas med tryckavlastning samt säkerställande av optimal närings- och allmäntillstånd.
- Behandling av trycksår följer de generella sårbehandlingsprinciperna.
- Kirurgisk behandling kan komma i fråga i form av sårrevision, delhudstransplantation eller lambåplastik.
Sällsynta, speciella sår
Exempel på detta är sår hos patienter med sklerodermi, vissa metaboliska sjukdomar, vissa hematologiska sjukdomar, koagulopati, pannikulit samt tropiska sår (t.ex. leishmaniasis).
Nyhetsbrev
