Teman: Ulcuc Cruris
Venöst betingade bensår (ulcus cruris varicosum) utgör ca 75 % av alla ulcus cruris och orsakas ofta av försämrat venöst återflöde som följd av defekta venklaffar.
Ytlig venös reflux orsakas av defekta venklaffar i det ytliga vensystemet samt i perforanterna. Djup venös insufficiens beror oftast på en djup ventrombos.
Diagnostik
Diagnostiken av patienter med venösa bensår omfattar:
1. Klinisk undersökning
Kliniskt karakteriseras venös insufficiens av:
- Ödem, eksematisering och hyperpigmentering. Det sistnämnda uppkommer till följd av extravasation av erytrocyter med hemosiderinavlagringar i dermis
- Mera kroniska förändringar karakteriseras av lipodermatoskleros och vit atrofi (atrophie blanche).
- Lokalisering: Venösa bensår uppträder normalt kring anklarna och proximalt därom (fig. 1). Såren sitter i områden av huden som kliniskt karakteriseras av ödem, eksem och/eller hyperpigmentering.
- Sårbotten är vanligtvis röd (granulationsvävnad) eller gul (fibrin).
Figur 1. Venöst bensår. (Foto: K. Fogh)
Venösa bensår blir sällan nekrotiska såvida det inte rör sig om blandsår av venös och arteriell typ. Nekroser orsakas av ischemi i vävnaden.
2. Mätning av ankel-arm-index
Mätning av ankel-arm-index (ABPI), som är systoliskt ankelblodtryck i förhållande till systoliskt blodtryck mätt på en arm. Ett ABPI större än 0,8 indikerar ren venös insufficiens, ett ABPI mellan 0,5 och 0,8 tyder på blandad venös och arteriell sjukdom medan ett ABPI under 0,5 indikerar manifest arteriell sjukdom. I de två sistnämnda fallen är det relevant att utföra en tåtrycksmätning.
3. Skanning
I syfte att karakterisera och lokalisera den venösa insufficiensen är det lämpligt att utföra en ultraljudsundersökning eller duplexskanning av vensystemet. En sådan skanning kan användas för att bedöma om patienten kommer att kunna opereras för sin venösa insufficiens (ytlig venös insufficiens och perforant insufficiens kan behandlas kirurgiskt, till skillnad från djup insufficiens där det som regel inte är möjligt.
|
Nyhetsbrev
